Den svenska befolkningen håller hårt i traditioner. Midsommar, Kalle Anka på julafton och nubben till påsksillen är viktiga inslag i det årliga livet som svensk. Det finns också vissa svenska tv-traditioner som lever vidare sedan lång tid tillbaka. Exempelvis sänds ett antal olika filmer på precis samma dag, ofta vid samma tidpunkt, varje år. Låt oss titta närmare på historien bakom några svenska tv-traditioner som lever kvar än idag. 

Runt om i världen finns det olika traditioner som är viktiga för befolkningen i det landet. Sverige är på många sätt ett land som är öppna för förändring, och som är snabba på att anpassa sig till förändringar och välkomna utveckling. Ett bra exempel på det är digitaliseringen av samhället, där Sverige fortfarande är världsledande när det gäller att integrera tekniska hjälpmedel i samhället och vardagen. 

Det har inte minst gjort att många teknologiska, moderna företag har ett starkt fäste i Sverige. Det kan handla om olika online casino, smarta digitala betalningslösningar, nätshopping av mat, myndigheter som digitaliserar sin verksamhet eller helt andra saker. Inom många områden är Sverige allt annat än traditionsbundna, utan snarare öppna för förändring och förbättring. 

Men på vissa områden är Sverige väldigt traditionstyngda. Det finns vissa saker som måste vara som de alltid har varit. Den största konflikten, som blossar upp i större eller mindre skala varje år, handlar om Kalle Anka och hans vänner. Det sänds klockan 15:00 varje julafton och många svenskar skulle nog hävda att det är den viktigaste svenska traditionen som finns. Möjligen är det också själva essensen av att vara svensk, att bänka sig framför tv-apparaten vid 15:00 på julafton, gärna med en hemlagad knäckkola, en äggtoddy, en jultallrik, ett glas julmust eller någonting annat juligt tillbehör. En underbar livsstil!

Det finns också ett antal filmer som sänds vid samma tid och dag varje år. Vissa traditioner är helt enkelt till för att bevaras och svensken verkar vara mån om att vissa tv-traditioner hålls vid liv. Det blir också uppenbart att veckorna kring jul- och nyårshelgerna är heliga när det kommer till traditioner. 

Ivanhoe 

Sänds: Nyårsdagen klockan 14:45 

Första sändningen: 1982 (nyårsafton), men på nyårsdagen sedan 1986

TV-kanal: TV3 (sedan 2002). Tidigare SVT. 

Undantag: 1993 sändes Ivanhoe den 3 januari istället för på nyårsdagen

Det finns två traditioner som är starkt förknippade med nyårsdagen i Sverige. Det är för det första den dagen på hela året som pizzeriorna i Sverige säljer allra flest pizzor. Skämtsamt brukar man kalla nyårsdagen för den officiella pizzadagen, eller pizzans högtidsdag bland den svenska befolkningen. En inte alltför vågad gissning är att det har att göra med att många är bakfulla sedan nyårsfirandet och försöker lindra huvudvärken med en pizza. 

Men en annan tradition som är starkt förknippad med nyårsdagen är filmen Ivanhoe, som har sänts på nyårsdagen sedan 1986. Första gången den sändes på svensk tv var faktiskt på nyårsafton 1982, varpå paragrafryttare skulle säga att traditionen började 1986. Faktum är att filmen sändes även 1983 och 1984, men då under julhelgen. 

Ivanhoe är för övrigt en film med historiska förtecken, då den utspelar sig redan på 1100-talet. Den är baserad på Walter Scotts originalverk från 1820. Det är Anthony Andrews och Sam Neil som spelar två av huvudrollerna, och filmen går att se på Viaplay när man vill för den som vill bryta mot en svensk tradition och inte se den linjärt. Vissa skulle dock hävda att det räcker att se den på nyårsdagen, valfri tid, för att visa traditionen respekt. 

Kan du vissla Johanna 

Sänds: Julafton klockan 16:05 

Första sändningen: 1994

TV-kanal: SVT 

Feelgood-filmen Kan du vissla Johanna har sänts på julafton sedan 1994 och lever än idag kvar som en riktig klassisker under julfirandet. Filmen sänds alltid direkt efter Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul, något som har gjort att den i vissa hushåll har hamnat lite i skymundan. Men för andra är Kan du vissla Johanna den kanske viktigaste delen av hela julfirandet. 

Kan du vissla Johanna skrevs av Ulf Stark och bygger på en bok från ett par år tidigare. Det räknas som en novellfilm eller kortfilm då den bara är 55 minuter. i huvudrollerna hittar vi barnskådespelarna Tobias Swärd och Jimmy Sandin, men också den omåttligt populäre Per Oscarsson. 

Filmen utspelar sig i slutet av 1950-talet och handlar om en ung kille som längtar efter att ha en morfar. Han och hans bästa kompis Ulf beger sig till ett ålderdomshem för att hitta en morfar. Många menar på att filmen är en vacker berättelse om liv, död, vänskap och meningen med livet. Det är förmodligen det som gör denna film till en klassiker som fortsätter att sändas på samma tid, på samma kanal och på samma dag varje år. 

Grevinnan och betjänten 

Sänds: Nyårsafton klockan 19:45

Första sändningen: 1969 (3 mars) men på nyårsafton sedan 1976

TV-kanal: SVT

Undantag: Sändes inte 2004 till följd av tsunamikatastrofen i Indiska oceanen

Den omdiskuterade sketchen Grevinnan och betjänten köptes in av SVT redan 1963 och var då tänkt att sändas i Melodifestivalen. Men SVT:s ledning fick kalla fötter och vågade inte sända moraliskt tveksamma sketchen, där mycket fokus ligger på alkohol. Först 1969 sändes Grevinnan och betjänten på svensk tv. Detta på SVT den 3 mars. 

Det skulle sedan dröja till 1976 innan Grevinnan och betjänten för första gången sändes på nyårsafton. Sedan dess har den sänts årligen för den nyårsfirande svenska tv-publiken, med undantag för 2004 då tsunamikatastrofen hade fullt fokus i SVT:s tablå. 

En rolig detalj med ​​Grevinnan och betjänten är att den sänds årligen i många länder, ofta just på nyårsafton. I Norge sänds Grevinnan och betjänten däremot dagen innan julafton varje år. 

Grevinnan och betjänten hade premiär redan 1948, men skrevs redan på 1920-talet. Den handlar om en överklasskvinna som fyller 90 år och bjuder in sina närmsta vänner, med det lilla kruxet att samtliga vänner har gått bort. Hennes betjänt får därför ta rollen som hennes olika vänner. Sketchen blir mycket humoristisk när betjänten försöker hinna med i alla sociala svängar.